Kalklinbanan Forsby-Köping – Ett spännande industriminne!

" Kalkbrottsutsikten vid Forsby är slående och här finns även ett flertal gamla transportkorgar, från den gamla kalklinbanan, som nu förvandlats till nutida konstverk. "

Innehållsförteckning

Kalkbrottsutsikten vid Forsby är slående och här finns även ett flertal gamla transportkorgar, från den gamla kalklinbanan, som nu förvandlats till nutida konstverk.

Kalklinbanan som gick mellan kalkbrottet i Forsby upp till Köping var 41,2km lång och invigdes 1941. När kalklinbanan byggdes var den Europas längsta och från 1987 fram till rivningen 2013 var den världens längsta fungerande linbana.
Kalklinbanan kördes en sista gång den 26 juni 2013 för att samla in korgarna och i augusti började man sedan montera ner kablarna.

Vill du lära dig mer om detta intressanta industriminne finns det även möjlighet att besöka Linbanemuseumet i Malmberga för guidade visningar. Linbanemuseumet ligger drygt tre mil från utkiksplatsen.

Kalklinbanan över Hjälmaren

När man kör längst med väg 56 vid Hjälmaresund kan man fortfarande skymta några av kalklinbanans pelare där ute i Hjälmaren och jag minns tydligt hur häftigt jag tyckte det var att se kalklinbanan och dess korgar åka över E20 när man åkte där som liten.

Kalklinbanan Forsby Köping
Kalklinbanans pelare ute i Hjälmaren
Kalklinbanan korsar landsväg 214
Bild: Tompen0000, Kalklinbanan korsar landsväg 214 innan kalklinbanan revs.

Kalklinbanan Forsby Köping: En detaljerad översikt över dess historia och betydelse

Kalklinbanan Forsby-Köping är en historisk transportlinbana som en gång sträckte sig över 41,2 km mellan Forsby kalkbrott i Södermanland och Köping i Västmanland. Linbanan invigdes 1941 och hade som syfte att transportera kalk från kalkbrottet i Forsby till cementfabriken vid hamnen i Köping. Den gick genom kommunerna Vingåker, Katrineholm, Eskilstuna, Kungsör och Köping, vilket innebar att den korsade flera av Sveriges vackra landskap.

Under sin tid i drift var Kalklinbanan Forsby-Köping en teknisk bedrift och en viktig del av den svenska cementindustrin. Linbanan bestod av linvagnar som svävade fram på stålkablar som sträckte sig över landskapet, vilket gjorde den till en integrerad del av regionens infrastruktur. År 2003 utsågs Kalklinbanan till Årets Industriminne, vilket tydligt visar dess betydelse för Sveriges industrihistoria.

Snabbfakta

  • Kalklinbanan Forsby-Köping var en 41,2 km lång transportlinbana för kalk mellan Södermanland och Västmanland
  • Linbanan invigdes 1941 och var en viktig del av den svenska cementindustrin
  • År 2003 utsågs Kalklinbanan till Årets Industriminne, vilket understryker dess betydelse för Sveriges industrihistoria
Kalklinanan över Hjälmaresund
Arvid Rudling, Bild: Arvid Rudling, Kalklinbanan över Hjälmaresund

Historia Och Utveckling

Invigning Och Användning

Kalklinbanan Forsby-Köping var en 41,2 km lång transportlinbana för kalk som gick från Forsby kalkbrott i Södermanland till Köping i Västmanland. Den invigdes 1941 och gick genom kommunerna Vingåker, Katrineholm, Eskilstuna, Kungsör och Köping. Linbanan var en gång ansedd som en av världens längsta och Europas längsta linbanor och betjänades av företaget Skånska Cementaktiebolaget.

Under sin tid i drift transporterade linbanan kalk från Forsby Kalkbrott till cementfabriken i Köping för cementtillverkning. Kalklinbanan var också en viktig del av den svenska industrihistorien och utnämndes till Årets Industriminne år 2003.

Kalklinbanan Granhammar
Arvid3D, Bild: Arvid3D, Kalklinbanan i Granhammar innan rivning

Rivning Och Bevarande

Trots sitt historiska värde och betydelse i Sverige, beslutade Nordkalk AB att riva Kalklinbanan 2013 efter att Länsstyrelsen avslog ansökan om att förklara den som byggnadsminne. Rivningen var dock inte total, då en förening vid namn Kalklinbanans Vänner arbetar för att bevara delar av linbanan som ett museum och fortsätter att dokumentera dess historia.

Ett antal stolpar från linbanan finns fortfarande kvar i området mellan Forsby och Granhammar. Föreningen Kalklinbanans Vänner arbetar aktivt med att bevaka och arbeta för bevarandet av dessa stolpar samt Kalklinbanans historia.

Tekniska Specifikationer

Rullmaterial och Drift

Kalklinbanan Forsby-Köping var en 42 km lång transportlinbana för kalk som gick från Forsby kalkbrott i Södermanland till Köping i Västmanland. Linbanan invigdes 1941 och var i drift fram till 1997. Korgarna som användes för att transportera kalken var konstruerade av betong och designade för att klara av de långa avstånden. För att upprätthålla kontinuerlig drift fanns det flera mellanstationer längs kalklinbanan, såsom Knotberget i Katrineholms kommun och Malmberga linbanestation. Linbanan drevs av elmotorer som fördelades utmed banan.

Kalklinbanan Forsby Köping

Stolpar och Kablar

Under sin driftstid använde Kalklinbanan Forsby-Köping stolpar och kablar som var tillverkade enligt höga kvalitetsstandarder. Stolparna som höll uppe linbanan var strategiskt placerade och anpassade för att klara av de geografiska förutsättningarna längs banan. Kablarna ansvarade för att föra korgarna med kalk mellan stationerna och upprätthålla ett stabilt och säkert transportsystem. Underhållet av dessa tekniska komponenter var av högsta prioritet, och linbanearbetare arbetade i skift för att säkerställa att linbanan förblev driftsäker. Spännstationer hjälpte också till att säkerställa att linorna höll rätt spänning och inte orsakade problem för transporten.

I sina aktiva år blev Kalklinbanan Forsby-Köping ett viktigt landmärke och Årets industriminne år 2003. Dess betydelse för infrastrukturen och dess användning vid bl.a. cementproduktion under och efter andra världskriget är en viktig del av Sveriges industrihistoria. Idag är linbanan inte längre i bruk, men dess tekniska specifikationer och driftmetoder är fortfarande av intresse, och dess sträckning är ett levande minne av en tid då industriella transportlösningar som dessa användes för att säkerställa effektivitet och driftssäkerhet inom Sveriges grundindustri.

Vanliga frågor

Hur fungerar Kalklinbanan mellan Forsby och Köping?

Kalklinbanan mellan Forsby och Köping var en transportlinbana för kalk som sträckte sig över 42 kilometer. Hinkar fyllda med kalksten transporterades över åkrar, genom skogar och över sjön Hjälmaren på linbanan. Linbanan var ett tekniskt och miljövänligt sätt att i ett kontinuerligt flöde transportera kalken från kalkbrottet i Forsby till cementfabriken i Köping.

Varför byggdes Kalklinbanan Forsby-Köping?

Kalklinbanan byggdes i slutet av 1930-talet för att transportera kalk från kalkbrottet i Forsby till cementfabriken i Köping på ett effektivt, tekniskt och miljövänligt sätt. På så sätt kunde man undvika vägtransport och dess negativa effekter på miljön och infrastrukturen.

När invigdes Kalklinbanan?

Kalklinbanan invigdes 1941 och var världens längsta linbana vid den tiden. Den har gått genom kommunerna Vingåker, Katrineholm, Eskilstuna, Kungsör och Köping på sin väg mellan Forsby och Köping.

Vilka företag har varit ansvariga för driften av Kalklinbanan?

Det är oklart exakt vilka företag som har varit ansvariga för driften av Kalklinbanan under dess historia, men man kan anta att det har varit olika företag som har varit inblandade, bland annat sådana som ägde och drev kalkbrottet i Forsby och cementfabriken i Köping.

Hur lång var Kalklinbanan Forsby-Köping?

Kalklinbanan Forsby-Köping är 42 kilometer lång och går genom två län och fem kommuner. Den sträckte sig mellan Forsby i söder och Köping i norr med mellanstationer på Knotberget, Malmberga och Granhammar.

Är Kalklinbanan fortfarande aktiv?

Kalklinbanan var i drift fram till 1997 och revs 2013. Kalklinbanan kördes en sista gång den 26 juni 2013 för att samla in korgarna och i augusti började man sedan montera ner kablarna.

Vill du ha mer inspiration inför Sverigeresan? Här är fler av våra tips:

Destination Svemester använder cookies till statistik, annonser och optimering av användarupplevelsen. Genom att använda webbplatsen godkänner du vår Sekretesspolicy  Läs mer

Rulla till toppen